kattbus

Raven: När det var mörkt och vi låg och sov blev det lite otäckt. Människan var inte här så Otis och jag var ensamma. Det började smälla jättehögt massor med gånger. Länge höll det på och det lät otäckt. Otis vaknade inte. Han hör inte så bra så han fortsatte att sova. Men jag var lite rädd. Det var inte så roligt när det smällde så mycket. Efter en lång stund slutade det att smälla och då kunde jag sova igen. Sedan kom människan tillbaka och då blev jag glad.