kattbus

Tilda: Mamma är på jakt efter mina klor. Hon klippte klorna på Otis för några dagar sedan och jag vet att hon tänker försöka klippa mina också. Men jag är på min vakt. Hon ska INTE få klippa dem!

Otis: Alldeles nyss klippte mamma mina klor. Det gick så fort att jag nästan inte hann märka det. Klipp klipp klipp bara så var det klart! Mamma var så snabb den här gången. Katten också!  :(

Otis: Oj vad det har ramlat ner vita grejer! Det är alldeles vitt ute! Det har ramlat ner vitt länge nu utan att sluta. Mamma hade vitt på sina tassar när hon kom in förut. Hon sa att det är kallt ute också. Inget skönt väder för mig alltså. Nej Tilda och jag har det ju varmt och skönt här inne.

Tilda: Mamma sa att hon ska klippa klorna på Otis och mig snart igen. Så nu är det dags att försöka att hålla sig undan. Jag ska vara på min vakt, hon ska inte få klippa mina klor!

Otis: Vi mår lite bättre nu, Tilda och jag. Vi har inte kräkts på ett par dagar. Det är skönt, för det är inte roligt att kräkas. Mamma är glad att vi mår bättre. Hon är inte orolig längre. Det är ju bra.

Otis: Vi mår inte bra, Tilda och jag. Vi kräks ganska mycket båda två. Det har vi gjort ett tag nu, och vi kräks minst en gång varje dag. Eller natt. Det är inget roligt alls. Mamma är orolig för oss. Hon vet inte vad det beror på. Hon vet inte vad hon ska göra åt det heller. Vi måste ju äta, annars blir vi ju jättehungriga. Nu vill vi sluta kräkas och må bra i stället!

Tilda: I kväll har vi haft fest. Vi har ätit kyckling. Det var jättegott! Otis och jag fick många bitar var. Jag åt upp alla mina utom en som Otis tog. Men jag blev alldeles mätt i magen av mina ändå. Kyckling är så smaskigt! När vi hade ätit färdigt ville jag mysa med mamma. Det ville hon också, så då gjorde vi det jättelänge. Det är så varmt och skönt att mysa med mamma.

Tilda: Det är alldeles vitt ute. Det var länge sedan det var så. Det har ramlat ner sådana där vita saker hela dagen och det håller fortfarande på. Mamma säger att det vita blir blött när det smälter. Fast jag vet inte vad som menas med smälter. För mig räcker det med att titta ut på det vita.

Otis: Nu har fjant-katten åkt hem till sig. Det är bra. Den här gången skötte han sig så jag behövde inte ge honom stryk. Om han hade stannat längre hade jag nog varit tvungen att klå upp honom. Men nu slapp han ju få ont. Skönt att det är som vanligt igen med bara mamma, Tilda och jag.

Tilda: Bamse är här. Det gör ingenting. Jag är inte så rädd för honom längre. Han har bara smugit på mig en gång nu. Otis har inte slagits med honom än heller. Så det är ganska lugnt här. Hoppas att det fortsätter att vara lugnt tills han åker hem till sina människor igen.

Otis: Den där fjant-katten Bamse är här igen. Han kom för en liten stund sedan. Varför ska han envisas med att komma hit? Mamma sa att han inte ska stanna så länge den här gången. Men vad då då? Han är ju här! Bäst att han passar sig, annars får han stryk!