kattbus

Raven: Jag tuggade lite på en sådan där grön sak som står på olika ställen. Men mammamänniskan sa att jag inte fick det. Jag låtsades som att jag inte hörde, men då sa hon det igen så jag gick därifrån. Efter en stund gick jag tillbaka och tuggade lite. Då sa mammamänniskan till mig igen att jag inte fick äta på den. Jag gick därifrån. Men sedan gick jag tillbaka till den igen. Men då hann jag inte börja tugga på den innan mammamänniskan sa till mig. Jag ska nog vänta tills mammamänniskan inte är nära innan jag försöker tugga på den igen.

Otis: Min fina mage mår inte bra. Jag har kräkts många gånger. Det är inte så roligt. Mamma tycker inte heller om att jag kräks så mycket. Hon blir orolig för mig. Jag hoppas att jag inte kräks mera nu. Jag vill äta mat i stället. Det tycker jag om.

Otis: Jag har haft en massa mys med mamma. Det tyckte jag om. Mamma tyckte också om det. Ibland myser mamma lite med den där Räjjven också. Men mamma tycker mer om att mysa med mig. Det är inte så konstigt för jag är ju en riktigt stilig katt och den där Räjjven är ju bara en vanligt katt. Hon är ju inte så stilig och alla vill ju hellre mysa med mig. Nu ska jag sova bredvid mamma och mysa lite mer.

Raven: Mammamänniskan sa att mina klor är för vassa och att hon ska göra dem korta igen. Jag vill ju inte det. Jag vill ha vassa klor, inte korta klor. Så jag måste vara på min vakt. Mammamänniskan ska inte få göra mina klor korta igen.

Raven: Jag tycker om att sova på klösmöbeln bredvid den där saken som är varm. Det är så skönt och mysigt där. Jag ligger där ganska mycket. Människamamma brukar sitta nära där och när jag ligger på den platsen klappar hon mycket på mig. Det är bra. Då får jag en massa klappar samtidigt som det är varmt och skönt. Det tycker jag om.

 

Otis: Jag skulle klå upp den där Räjjven i dag igen. Men jag fick inte ge henne stryk i dag heller. Synd. Jag måste försöka att komma ihåg att inte klå upp henne när mamma är bredvid.

Raven: Jag brukar få smaka något som är riktigt gott. Mammamänniskan säger att det heter glass. Det är som grädde fast kallt. Jag tycker om det. Men jag får bara smaka lite varje gång. Mammamänniskan säger att man inte får äta så mycket. Fast hon äter ju mycket. Det är konstigt.

Otis: Mamma har varit borta mycket. Men nu är hon hemma mycket hos mig igen. Det tycker jag är bra. Hon klappar massor på mig. Hon klappar på den där Räjjven också, fast hon klappar mera på mig. För hon tycker ju om mig mest. Jag tycker om att mamma är hemma mycket. Då kan vi mysa när jag vill.

Raven: Det har varit två människor här. De sov här hos oss. Den ena människan är visst människamammas kullsyskon. Jag har inte träffat den människan förut. Den andra människan sov på en sak som lät lite konstigt ibland. Det tyckte jag var lite otäckt och då ville inte jag gå förbi den. Så jag vågade inte gå till lådan och kissa. Men människamamma följde med mig dit. Då kunde jag kissa. Det var bra. Men sedan sprang jag fort tillbaka till min sovplats. Människorna är inte kvar här, nu är det bara jag och Otis och människamamma igen. Det tycker jag är bra.