Sak som blixtrade

Raven: Människamamma tog med mig till den där platsen igen där jag fick ont i munnen. Först fick jag sitta i en sådan där stor låda igen. Jag fick sitta där länge. Det var inte roligt. Men den här gången fick jag mat där. Fast jag åt inte så mycket. Sedan kom människamamma och hämtade mig. Hon satte sig på en sak och höll i mig. Jag ville inte sitta där. Det var andra människor där också. De tittade på oss. En människa hade en sak som blixtrade hela tiden. Människorna pratade med mig och ropade på mig för de ville att jag skulle titta på dem. Det ville inte jag så jag tittade åt andra håll i stället. Sedan fick jag sitta i min egen låda en stund igen. Efter en stund hämtade människamamma mig igen. Då skulle vi göra samma sak en gång till med de där människorna och saken som blixtrade. Jag ville inte då heller. Människamamma ville att jag skulle sitta ensam också när saken blixtrade. Men jag ville inte sitta så jag lade mig ner. Fast saken blixtrade ändå. Jag tyckte inte att det var roligt.
Sedan tittade en människa i min mun. Det tyckte jag inte heller om. Men den här gången fick jag inte ont i munnen. Det var bra. När jag och människamamma kom tillbaka till vår egen plats fick jag god mat som jag tycker om. Sedan vilade jag lite.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0