kattbus

Fanta: Jag busar mycket med den andra katten. Jag jagar henne och brottas med henne. Hon vill inte att jag gör det. Hon blir arg på mig. Men jag fortsätter att busa med henne. Ibland brottas hon med mig också. Det är roligt. Ibland när vi brottas tror människan att vi slåss på riktigt. Då säger hon åt oss att sluta. Vi slutar, men sedan brottas vi igen. Det är också roligt.

Raven: Människamamman har gjort våra klor korta igen. Hon gjorde mina först. Jag fick en massa klappar och gos samtidigt. Det var skönt. Hon sa att jag var duktig som låg stilla medan hon gjorde klorna korta.

Sedan var det den andra kattens tur. Hon låg också stilla, så hon var också duktig.

Människamamman har tur som har oss som är så duktiga katter.

Fanta: I dag har jag haft mys med människan nästan hela dagen. Det har jag tyckt om. Först sov vi bredvid varandra länge. Det var varmt och skönt. Sedan låg jag och sov på människan en lång stund. Det var också skönt. Nu ska människan snart sova igen. Då kanske jag lägger mig bredvid en gång till.

Fanta: Jag får godis av människan. Det är gott. Jag tycker om det. Den andra katten vill inte ha godis. Då får jag hennes godis också. Det är bra.

Ibland får jag mat som är bra för mina tänder. Den tycker jag om. Den andra katten brukar smaka den maten. Men hon har inga tänder så hon behöver inte äta den egentligen. Men jag har många tänder.

Raven: I dag tog mammamänniskan med mig till de där människorna som klämmer och känner på mig igen. Först var det en människa som tittade på mig överallt och som kände på min mage länge. Sedan var jag och mammamänniskan ensamma en stund. Efter ett tag kom det en annan människa. Den människan tog bort lite av min fina päls på mitt ben och sedan stack hon mig med något vasst. Det var inte roligt. Men mammamänniskan klappade på mig hela tiden. När människan var klar fick jag en sak runt benet. Sedan fick jag sitta i min låda en stund innan mammamänniskan tog med mig tillbaka till vår vanliga plats där den andra katten väntade på oss.

Mammamänniskan tog av saken på benet och sa att jag var duktig hos de där människorna.

 

Raven: Mammamänniskan tvingar mig att svälja något äckligt. Jag har fått göra det flera gånger nu. Det är inte gott. Det är blött och kladdigt. Jag tycker inte om det och jag vill inte äta det. Men mammamänniskan säger att jag måste det för att min mage ska bli bra. Jag försöker att inte svälja det. Då kommer det på mammamänniskan och på min fina päls i stället. Mammamänniskan får torka upp det från golvet också. Det är bra att lite hamnar utanför min mun. Mammamänniskan sa att jag ska få mera snart igen. Så nu ska jag gömma mig.

Fanta: Förut ville jag ligga på människan och mysa lite. Men då låg den andra katten där. Fast jag ville ligga där ändå. Så jag lade mig bredvid den andra katten på människan. Det var trångt. Människan klappade på oss båda samtidigt. Men sedan gick vi därifrån båda två. Nästa gång ska jag ligga på människan ensam.