kattbus

Tilda: Mammas människosyster har varit här. Hon busade lite med Otis och mig. Det var inte så roligt bus. Hon kanske inte vet hur man gör när man busar? Hon sov hos oss. Jag sov på henne. Det var skönt. Men hon är inte kvar här nu, för nu är det som vanligt igen med bara jag, Otis och mamma.

Otis: Det blev inte som jag hoppades. Mamma har skaffat mer sådan där meddessin som jag tydligen måste svälja. Det är inget roligt. Fast härom dagen fick jag godisar. Det var roligare. Jag tycker bättre om godis än om den där mäddisinen. Jag tycker om att äta. Det är roligt. Jag tycker om nästan allt. Godis, min mat, Tildas mat, och mammas mat. Jag äter mycket mer än Tilda. Men så är jag ju en stor och stilig kille också!

Otis: Ibland brukar mamma sitta länge och skriva på den här grejen. Då brukar jag hjälpa henne. Jag ligger bredvid så nära som möjligt och håller henne sällskap. Det tycker hon om. Hon klappar mycket på mig då. Jag gillar att hjälpa mamma. Fast jag brukar bli trött när jag hjälper till så jag sover mest. En gång tog mamma en bild på mig när jag hjälpte henne. Visst är jag duktig?  :)

Tilda: I kväll har vi haft fest. Vi fick kyckling av mamma! Det är så gott. Jag tycker att det är riktigt smaskigt. Otis tycker också det. Han äter mycket fortare än jag, så ibland tar han mina bitar också. Det är inte så roligt. Mamma försöker hjälpa mig då, hon försöker hålla honom borta från mina bitar så att jag hinner äta upp dem i lugn och ro. Kyckling är så mumsigt!

Otis: I dag sa mamma att mäddessinen snart är slut. Jag hoppas att hon menade att jag inte behöver äta sådana där små saker mer då. Mamma säger att jag måste äta den för att jag ska må bra, men varför slipper Tilda? Jag förstår inte varför inte hon har fått medässin. Jag vill i alla fall inte ha mer sedan när den är slut. Jag vill ha godis i stället. Och kyckling. Och fisk. Och sådana där goda gula bollar som jag gillar så mycket.

Otis: I dag när vi vaknade så fick inte jag den där mäddessinen som jag alltid brukar få trots att jag inte vill. Jag blev glad, för jag trodde att det var slut med den nu. Men det var det inte! När mamma kom hem för en stund sedan så sa hon att hon hade glömt att ge mig den, så jag fick den nu i stället! Katten också! Jag hoppas att hon glömmer bort den igen och sedan aldrig mer kommer ihåg den.  :(

Tilda: I dag gick mamma omkring med det där monstret som låter så otäckt. Jag är lite rädd för den där saken, den skrämmer mig. När jag såg att den var på väg mot mitt håll så sprang jag det fortaste jag kunde. Jag vill inte att den ska komma nära mig. Jag undrar varför mamma går omkring med monstret ibland. Tycker hon att det är roligt?

Tilda: Jag ville mysa med mamma. Jag försökte och försökte och försökte jättelänge, men mamma började inte att mysa med mig. Hon sa att hon inte hade tid just då. Men jag ville ju mysa!  :(  Jag hoppas att vi kan göra det om en liten stund i stället, för jag är verkligen jättesugen på att mysa nu!