kattbus

Raven: Mammamänniskan kom hem med många konstiga saker i dag. Hon ska göra något till oss av dem. Jag vet inte vad hon ska göra. Men hon sade att det ska bli något som vi kommer att tycka om. Jag vill att hon ska skynda sig att göra den där saken. Hoppas att det är något som jag tycker är roligt. Eller en ny skön plats att vila och sova på. Det skulle vara bra.

Fanta: När människan hade gjort i ordning mat som hon skulle äta förut så smakade jag på den när hon inte såg det. Det var gott. Men jag hann inte smaka så mycket för hon vände sig om och såg vad jag gjorde. Hon sade att jag inte fick äta den maten. Men då hade jag ju redan hunnit att smaka på den. Det var bra.

Raven: I dag har mammamänniskan sett mig två gånger när jag har ätit av de andra katternas mat. Det var inte bra. Jag måste vara lite mer försiktig när jag äter av deras mat så att mammamänniskan inte upptäcker det. Nästa gång som jag gör det ska jag äta den maten när mammamänniskan inte är i närheten. Bäst är nog att göra det när hon sover eller när hon inte är hemma här hos oss.

Fanta: Nästan varje gång som människan sitter på den stora klösmöbeln ligger jag bredvid henne. Jag tycker om att göra det. Det är så mysigt. Jag brukar ligga där och sova en lång stund. Människan klappar mycket på mig då. Det är skönt. Det är bara jag som ligger bredvid henne på den klösmöbeln. Jag tycker om att vara ensam med människan där. Då är det ingen annan som får något gos, det är bara jag som får det. Det är bra.

Fanta: Människan tog fram den där stora saken som låter så otäckt. Jag gömde mig som jag brukar göra då. Men människan gick inte omkring med den, så jag vågade komma fram igen. Saken står bara stilla på en plats nu. Den rör sig inte och den låter inte heller. Det är bra. Men jag undrar hur länge saken ska stå stilla på platsen och varför människan inte går omkring med den som hon brukar. Det är konstigt.

Raven: De två andra katterna som är här har varit här länge nu. Jag undrar hur länge till de ska vara här? Jag tycker att de kan hitta en egen människa att bo hos. Så att jag och den andra katten får ha vår mammamänniska ifred. Jag tycker att det är jobbigt när de katterna jagar mig och busar med mig. Det är inte roligt. Jag vill slippa det. Men så länge de är kvar här ska jag försöka att äta deras mat när mammamänniskan inte ser.

Fanta: Människan har gjort våra klor korta igen. Först gjorde hon den andra kattens klor och sedan mina klor. Den här gången skulle de två andra katterna också få korta klor. Men det var bara en av dem som fick sina klor korta. Den andra katten ville inte. Då fick han ha kvar sina långa och vassa klor. Jag måste ta reda på hur han gjorde för att slippa få korta klor. Om jag vet vad han gjorde så ska jag göra likadant nästa gång människan plockar fram den där saken. Då kanske jag också får ha kvar mina långa och vassa klor.

Vi fick smaskigt godis för att vi var så duktiga. Det var gott.