kattbus

Raven: Nu är det en annan människa här. Jag känner igen den människan. Hon har varit här många gånger. Mammamänniskan sa att människan ska sova hos oss i natt. Det får hon. Hon är snäll. Hon klappar lite på mig. Det tycker jag om.

Raven: Jag har ätit festmat. Det var gott. Saga fick också festmat. Vi fick mycket festmat av mammamänniskan. Jag hade en sak runt halsen när jag åt maten. Mammamänniskan satte på mig den innan hon gav oss maten. När jag hade ätit färdigt tog hon av saken igen. Hon sa att jag var fin när jag hade den runt halsen. Jag brydde mig inte så mycket om den, jag ville bara äta maten.

 

Raven: Jag och Saga har fått mera skinka av mammamänniskan. Det var gott. Vi fick flera bitar var. Jag åt upp alla mina. Jag åt fort så att inte Saga skulle äta mina bitar också. Jag vill ha mera skinka.

Raven: Jag har ätit skinka. Jag tyckte om det. Människamamman gav mig flera bitar. Jag åt upp allihopa. Saga fick också skinka. Men hon fick inte lika många bitar som jag. Jag hoppas att jag får mer skinka. Det var gott.

Raven: Nu ramlar det ner sådant där vitt ute igen. Mammamänniskan och jag tittade ut på det tillsammans. Det var roligt. För mammamänniskan klappade på mig samtidigt som vi tittade ut. Det tyckte jag om.

Raven: Jag har busat igen. Det var roligt. Jag ska nog busa oftare.

Raven: Jag fick godis av mammamänniskan. Men jag hann inte äta så många för Saga kom. Då sprang jag iväg. Godisarna blev kvar och Saga åt upp dem. Det var inte så roligt. Men sedan fick jag andra godisar av mammamänniskan när Saga inte såg. Dem åt jag upp. Det var gott.