kattbus

Raven: När mammamänniskan kom hem förut lyfte hon upp mig och klappade mycket på mig. Hon sa att ibland händer det tråkiga saker med andra djur och då vill hon mysa extra mycket med mig. Jag vet inte vad som händer med andra djur, men jag tycker om när hon klappar på mig.

Raven: Nu får jag äta den hårda maten igen. Det är bra. Jag tycker om den maten också. Fast jag tycker mest om såsen i den mjuka maten. Det är god. Nu har jag fått en massa mys av mammamänniskan. Jag låg bredvid henne och hon klappade länge på min mage. Det var skönt.

Raven: Mammamänniskan stoppar fortfarande in något i min mun varje dag. Jag måste svälja det. Det gör ingenting, för det är gott. Det är så gott att jag vill ha mera av det varje gång. Men jag får bara lite. Mammamänniskan säger att jag ska äta det för att jag inte ska ha ont i munnen och för att min mun ska bli bra. Fast jag har inte så ont längre. Det gör inte så ont när jag äter mat heller. Det är bra.

Raven: Jag har fortfarande lite ont i munnen, men inte lika mycket längre. Mammamänniskan vill titta i min mun ibland. Det vill inte jag. Nu får jag bara sådan där mjuk mat att äta. Det är gott. Mammamänniskan sa att jag ska äta bara sådan mat ett tag. Det är bra, jag tycker om den maten. Hon stoppar in något i min mun också varje dag. Jag måste svälja det. Det gör att jag inte har så ont i munnen. Det är bra.

Raven: Jag fick ingen mat när mammamänniskan vaknade i dag. Hon lyfte in mig i den där lådan som jag har åkt i förut. Sedan var vi på en annan plats. Där var det två människor som klämde och kände på mig. De tittade i min mun. Det gjorde de flera gånger. Det var inte roligt. Sedan lyfte mammamänniskan in mig i en stor låda. Där fick jag sitta länge och vänta innan mammamänniskan och en annan människa kom. Den andra människan stack mig i benet. Då blev jag trött och somnade.

När jag vaknade hade jag en konstig sak runt huvudet. Den tyckte inte jag om. Jag tog bort den flera gånger, men en människa satte tillbaka den på mig. Det gjorde ont i min mun också. Det var inte roligt.

Efter en stund kom mammamänniskan och hämtade mig. Hon tog in mig i ett mörkt rum där det var en annan människa. Där fick jag ligga på rygg. Människan tog bort lite av min fina päls på min mage. Sedan kom det något kallt och blött på magen. Det var inte skönt. Jag var tvungen att ligga stilla. Mammamänniskan höll i mig. Den andra människan drog en sak fram och tillbaka på min mage. Det var inte roligt.

Sedan bar mammamänniskan tillbaka mig till den stora lådan igen. Där fick jag vänta länge tills mammamännniskan kom och lyfte in mig i den lilla lådan som jag åker i. När vi kom tillbaka till den vanliga platsen fick jag mat. Det var bra. Jag var hungrig. Jag har fått extra god mat också. Det var gott.

Mammamänniskan sa att jag har varit duktig i dag och så fick jag en massa klappar. Det tyckte jag om. Men jag har fortfarande ont i min mun. Nu måste jag vila lite.

 

Raven: Det är en annan katt utanför. Jag såg den när mammamänniskan kom in genom dörren. Då satt katten utanför. Den tittade in här och den såg mig. Jag vet inte vad det är för katt. Jag har inte sett den förut. Mammamänniskan stängde dörren så att katten inte kunde komma in. Då kunde inte jag se katten mer. Undrar om mammamänniskan klappar på den katten när hon inte är här hos mig? Det tycker inte jag om.

Raven: Jag sover i dag. Det är skönt. Jag sover mycket i dag. Men jag byter plats ibland. Jag äter lite också. Sedan fortsätter jag att sova. Jag tycker om att sova.