kattbus

Arvid: Vi har busat en stund. Jag och min bästa vän jagade varandra. Då skrämde vi den gamla katten så hon sprang till sin favoritplats. Det var roligt. Sedan fortsatte vi att busa lite till. Men nu ska jag vila en stund. Man blir trött av att jaga varandra.

Fanta: Människor är inte som katter. Människor har päls bara på huvudet. De har ingen päls på kroppen som vi katter har. Det är konstigt. De ser lustiga ut. En del människor har ingen päls på huvudet heller. Det är väldigt konstigt. Människor är nog avundsjuka på oss katter som har en fin päls på hela kroppen. De skulle nog egentligen vilja vara katter i stället. För vi är ju mycket finare. Vår människa har päls på huvudet. Men hon skulle nog vilja ha likadan päls som jag har. Jag tycker om min päls. Den har den finaste färgen och den är mjuk och skön.

Raven: Det är inte bara jag som kräks nu. En av de andra katterna gör också det. Så mammamänniskan får torka upp kräks oftare nu igen. Ibland vet inte mammamänniskan vem av oss det är som har kräkts. Det är inte roligt att kräkas. Men det är lite roligt att mammamänniskan inte vet vem det är som har gjort det.

Vidar: Jag brukar hjälpa människan att göra i ordning sovplatsen när vi ska sova. Jag brukar hjälpa till med sovplatsen när vi har sovit färdigt också. Det är roligt. Det är en stor sovplats. Jag och min vän och de två andra katterna och människan får plats på den. Eftersom den är så stor behöver människan hjälp av mig. Människan tycker att jag är duktig som hjälper till så bra. Då får jag en massa klappar av henne. Det tycker jag om.

Arvid: Jag kräks ibland. Det är inte så roligt. Men jag har börjat att kräkas oftare. En av de andra katterna som har varit här längre än oss kräks också ofta. Människan som vi är hos tycker inte att det är bra att jag också gör det nu. Den andra katten som kräks måste svälja konstiga saker. Det vill inte jag göra. Så jag ska försöka att inte kräkas mera.

Fanta: Jag tycker ju om att vara ute. Men nu har det ramlat ner en massa sådant där vitt, kallt och blött igen. Då är det inte lika skönt att vara ute. Jag blir så blöt om tassarna då. Jag ska vara inne och vänta tills det vita försvinner. Sedan ska jag vara ute igen.

Raven: Vi fick vara ute i dag igen. Det var lite kallt. Men det var skönt i solen. Jag var ute en liten stund och tittade på saker. Sedan gick jag in och vilade. Efter en stund kom mammamänniskan och lade sig bredvid mig. Sedan kom alla andra också. Så då låg alla fyra och mammamänniskan där och vilade tillsammans.