kattbus

Raven: Nu har mammamänniskan gjort mina klor korta igen. Men hon fick inte göra alla mina klor korta. Det ville inte jag. Hon gjorde Bamses klor korta också. Så nu har vi korta klor båda två.

Raven: Bamse har tagit min plats. Alltså den platsen där det är som ute fast inne. Jag tycker ju om att ligga där. Men varje gång det är öppet ligger han där. Det är inte så roligt. Jag vill också ligga där. Mammamänniskan säger att vi kan ligga där båda två. Men jag vill inte ligga på den platsen när Bamse ligger där. Jag vill ligga där ensam.

Raven: Det är bra att Bamse är här. Då är inte jag ensam när mammamänniskan inte är här. Det är roligare när det är någon mer här hos mig. Mammamänniskan klappar mycket på Bamse. Han tycker om det. Det gör inget. Hon klappar ju mycket på mig också. Det är skönt att få klappar.

Raven: Bamse är här hos oss. Mammamänniskan hade med sig honom när hon kom förut. Han ska vara hos oss ett tag. Det gör inget. Jag har ju träffat honom många gånger. Han är snäll.

Raven: Jag tvättar mammamänniskans päls ofta. Jag brukar göra det när hon sover. Då är hon ren och fin när hon vaknar. Det tycker hon är bra. Hon tycker om när jag tvättar hennes päls. Jag är duktig på att tvätta den.

Raven: Där jag och mammamänniskan är nu finns det en plats som jag tycker om. Jag ligger där ofta. Det är nästan som att vara ute fast man är inne. Det är skönt att ligga där.

 

Raven: Jag kräktes. Det var inte så roligt. Jag tycker inte om att kräkas. Mammamänniskan sa att det kanske var maten som gjorde att jag kräktes. För jag fick smaka en ny mat som jag inte har ätit förut. Men nu mår min mage bra igen. Det är bra.