kattbus

Arvid: I dag när vi var ute så kom det en annan människa utanför vårt ute. Människan kom ända fram till oss för att prata med vår människa. Min bästa vän blev rädd och sprang in. Jag blev inte så rädd, jag satt kvar. Men jag fräste åt människan utanför. Två gånger. Vår människa klappade på mig och sade att jag var söt. Jag skulle inte vara söt, jag skulle skrämma människan utanför. Men han blev inte så rädd för mig. I stället tog han foto på mig. När han hade pratat färdigt med vår människa gick han bort från vårt ute. Det var bra. Men det hade varit ännu bättre om han hade blivit lite rädd när jag fräste åt honom.