kattbus

Vidar: Vi har varit på en annan plats. Jag tyckte inte om det. Människan lyfte in oss i de där konstiga lådorna och sedan åkte vi en lång stund. När vi stannade var vi på den andra platsen. Människan bar in oss i ett rum där vi fick gå ut ur lådorna. Men jag och min bästa vän vågade inte det först. De två andra katterna gick ut direkt och började titta sig omkring. De var inte rädda. De har varit på den platsen förut. Men det har inte vi.

Människan lämnade oss där. Det tyckte inte vi om.

Det fanns många andra katter där också men de var i egna rum. Vi kunde inte hälsa på dem för det var stopp mellan rummen så vi kunde bara titta på varandra. Det fanns andra människor där också. Det var väldigt otäckt. Jag och min bästa vän var rädda för dem. De pratade med oss och gav oss mat. Men eftersom vi var så rädda så vågade inte vi äta någon mat alls först. De två andra katterna verkade tycka om när människorna pratade med dem och klappade på dem. Och det verkade alla andra katter där också göra. Det är så konstigt för det är ju otäckt med andra människor än vår människa.

Vi var där en lång stund. Det var inte roligt. Men när det hade varit ljust och mörkt många gånger kom vår människa dit. Hon var glad att träffa oss. Vi var lite rädda först men det kändes bättre när hon pratade med oss och klappade på oss. Hon lyfte in oss i de där lådorna igen och sedan åkte vi en lång stund. När vi hade åkt färdigt så var vi tillbaka på vår egen plats. Det är så skönt att vi är tillbaka här med vår människa och de två andra katterna. Nu känns det bra igen.